Artiklar av Susanne Merz

 
Artiklar av Susanne Merz (i fulltext)

Här finns länkar till artiklar av Susanne Merz. Två av dem finns också i bokens bilaga 5.

  Med rätt sjukvård blir färre sjuka, Brännpunkt, Svenska Dagbladet, 10 december 2009:

"Det är ett underbetyg för svensk sjukvård att man ens kan visa ett TV-program som ’Diagnos okänd’ på bästa sändningstid. Diagnostiska enheter där oklara sjukdomar snabbt kan bedömas av flera specialister som samarbetar kring den enskilda patienten borde finnas vid alla stora sjukhus. [...] Vårdgarantin slår mot de kroniskt sjuka. Vårdgivare med kort väntetid för nybesök premieras och mest pengar finns att tjäna på korta nybesök. Däremot lönar det sig inte att lägga ner tid och möda på att ta hand om långtidssjuka människor. Detta går stick i stäv med lagstiftarens ambition att de svårast sjuka ska prioriteras."

  Behandling vid Chronic fatigue syndrome, är egentligen en liten skrift omfattande 32 sidor, publicerad 2008:

”’Omhändertagandet av patienter med kroniskt trötthetssyndrom [...] är ett stort problem som vi idag inte tar oss an i Sverige?’ skrev docent Birgitta Evengård i Läkartidningen 40/1999. Hon ansvarade då för den s.k. ME-mottagningen på Huddinge sjukhus som lades ned sommaren 2000 (ME står för myalgisk encefalomyelit, som ofta används som en synonym för CFS). I hela Sverige finns idag en enda specialistmottagning för CFS kvar, Gottfries-mottagningen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Detta innebär att det stora flertalet CFS-patienter aldrig någonsin träffar en specialist på sin sjukdom. Patienterna är hänvisade till primärvården, där läkarna oftast står handfallna inför deras komplexa sjukdomsbild.”

  An appraisal of ”Chronic Lyme disease” (tills. m. L. Mayer), New England Journal of Medicine, 2008;358:428:

As Feder et al. note, “chronic Lyme disease” is often unrelated to borrelia. If symptoms occur after a tick bite in the absence of evidence of active borrelia infection or if they persist despite anti-borrelia treatment, another tick-borne infection should be suspected. If such an infection is found, the patient may indeed benefit from appropriate antibiotics.

  Läsarbrev ang. artikeln ”Adrenal antibodies detect asymptomatic autoimmune adrenal insufficiency in young women with premature ovarian failure”, Human Reproduction 2003;18:1132-3 (obs att det i rubriken står ’antibiotics’ ist.f. ’antibodies’) :

”A total of 2–10% of women with spontaneous premature ovarian failure (POF) develop primary adrenal insufficiency (Bakalov et al., 2002). Since Addison’s disease is potentially life threatening, it is important to discover these women with autoimmune polyendocrine syndrome.”

  Smärtans många ansikten, Medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, 2003;2:30-32:

"Idag har forskarna nystat upp begreppet smärta, exempelvis cancerrelaterad smärta. Utifrån detta kan man efter en individuell smärtanalys skräddarsy behandlingen för varje smärtpatient. Sådan kombinationsbehandling gör det nästan alltid möjligt att kontrollera även svåra smärttillstånd. Då smärta innebär både fysisk och psykisk stress ger effektiv smärtlindring inte bara ökad livskvalitet, utan kan även förlänga patientens liv."

  Radiumhemmet – cancerklinik i kris, Dagens Nyheter, 11 oktober 2002 (även i bokens bilaga 5):

"Vården på Radiumhemmet har återigen fått hård kritik, den här gången av patienten Stig Hammarskiöld på DN Debatt 6/10. Vi har läst liknande berättelser förr: ’Prislappen på era besparingar kommer att sitta på våra lik’, skrev en patient i DN i början på 90-talets andra hälft. Mannen avled samma dag som DN publicerade hans berättelse."

  Forskningen om ”chronic fatigue syndrome” står inför ett paradigmskifte, Läkartidningen 2002;35:3438-40:

”Min artikel introducerar ett nytt och annorlunda sätt att se på CFS-problematiken, nämligen att långt fler sjukdomar än vi tidigare trodde kan orsaka symtomen som ingår i CFS-kriterierna. Den växande listan av differentialdiagnoser visar att de gångna årens ansträngningar att hitta ett gemensamt sjukdomsagens eller ett botemedel för alla CFS-sjuka var dömda att misslyckas.”

  Chronic fatigue syndrome – Allt fler differentialdiagnoser kräver en förändrad syn på syndromet (review), Läkartidningen 2002;34:3282-7:

”Chronic fatigue syndrome (CFS) är en komplex och kontroversiell diagnos, varför jag vill inleda med att klargöra bakgrunden till debattens olika ståndpunkter. Artikelns andra del sammanfattar ny kunskap som kommit de senaste fem åren. Det framgår allt tydligare att ett större antal somatiska diagnoser kan ge samma symtombild som den som förekommer vid CFS. Dessa sjukdomar måste ses som differentialdiagnoser och övervägas först, eftersom CFS skall vara en uteslutningsdiagnos. Utredning och behandling måste utgå från den enskilde patientens symtombild. Patienter med någon annan känd differentialdiagnos borde inte ha, eller felaktigt få, diagnosen CFS, utan få tillgång till adekvat behandling.”

  Chronic fatigue syndrome - översikt och differentialdiagnoser, Nord Tidskr Biol Med nr. 1, 2002; 2: 9-16:

”Utifrån dagens kunskap om kända sjukdomar som kan ge CFS-symtom bör vi mer än tidigare individualisera utredningen utifrån patientens anamnes. Artikeln presenterar ovanliga och/eller svårdiagnostiserade sjukdomar som kan leda till kronisk utmattning i kombination med andra typiska CFS-symtom. Gemensamt för de beskrivna sjukdomarna är att behandlingsmöjligheterna oftast är goda. För flertalet CFS-patienter – t ex i de fall där vi tror att kroniska virala infektioner orsakar sjukdomen – har vi idag bara symtomatisk behandling att erbjuda.”

  Nedskärningar har försämrat rehabiliteringen, Dagens Nyheter, Debatt, 23 september 2001 (även i bokens bilaga 5):

"I likhet med författarna till debattartikeln ’Sjukskrivningar skadar hälsan’ (DN Debatt 19/11) skulle även jag önska att läkarna hade bättre kunskap om försäkringsmedicin. Men problemet med stigande kostnader för långtidssjukskrivning löses inte genom att läkare i fortsättningen vägrar sjukskriva patienter som inte är i klart behov av sängvila."

  Chronic fatigue syndrome. Olika definitioner skapar förvirring, Läkartidningen 2000;34:3642-7:

”Vi kan anta att brittiska psykiatrer som diagnostiserar CFS enligt Oxford-kriterierna nästan uteslutande möter CFS-patienter som har tydliga psykiska symtom. Oxfordforskarnas rapporter om goda resultat vid behandling med kognitiv beteendeterapi, gradvis ökad fysisk aktivitet eller antidepressiva är därför trovärdiga, men gäller deras speciella patientgrupp. Inget tyder på att CFS enligt den definition som används i Sverige skulle vara ett psykiskt eller psykosomatiskt tillstånd. Ingen av Lundins referenser använder heller den i Sverige giltiga Fukudadefinitionen, där flertalet psykiska sjukdomar utesluter diagnosen CFS.”

  Behandling vid ”chronic fatigue syndrome”, Läkartidningen 1999;41:4409:

”Det blir allt tydligare att CFS är ett samlingsbegrepp för olika störningar i immunsystemet, hypofys–binjurebark-, hypofys–gonad- och hjärna–tarm-axeln. Därför vore det önskvärt om infektionsläkare, endokrinolog och gastroenterolog tillsammans svarade för utredning och uppföljning av patienterna.”