[Skickat 3/12 2004]

Öppet brev till Sveriges regering och riksdag

Regeringen vill nu lägga ned Kulturnät Sverige (www.kultur.nu), en kulturell resurs som tusentals svenskar har nytta av varje dag.

Där finns nära 8 000 länkar till bibliotek, museer, bokhandlar, teatergrupper, musiker, enskilda konstnärer, författare osv., och även hundratals diskussionslistor, en anslagstavla - samt en unik pressmeddelandeservice. Där kan en konstnär eller musiker, ett museum eller bokförlag publicera ett pressmeddelande om sina nyheter, som sedan läses av tidningars kulturredaktioner, arrangörer m.fl. Kulturnät Sverige är public service och en vilsam, reklamfri oas på nätet.

Kulturnät Sverige har funnits sedan 1997 och skapades som något av ett flaggskepp i regeringens dåvarande IT-politik. I årets budgetproposition har regeringen plötsligt fått för sig att Kulturnät Sverige bara är en vanlig söktjänst (ungefär som Google), och eftersom det idag finns "ett stort utbud av aktörer som tillhandahåller Internetbaserade söktjänster", så kan "en statligt finansierad verksamhet inom området inte längre ... motiveras. Verksamheten Kulturnät Sverige bör därför upphöra den 31 december 2004", skriver regeringen.

Vad är nu detta? Hur kommer man från ståndpunkten 1999 till den i årets budget? Har informationsfloden blivit mindre sedan dess, eller lättare att orientera sig i? Knappast. Och någon liknande tjänst finns inte någonstans. Kulturnät Sverige är unikt, eftersom webbplatsen samlar och sprider information från organisationer och enskilda, privat och offentligt, kommersiellt och okommersiellt - dessutom informerar inte Kulturnät Sverige i första hand OM kulturlivet, utan förmedlar kulturlivets egen information. Detta sker genom en kvalitetssäkring och informationsförädling som inte går att hitta någon annanstans.

Beskedet att Kulturnätet ska läggas ned har mötts med landsomfattande protester, skrivelser till regering och riksdag, namnlistor med ett par tusen undertecknare m.m.

Att Kulturnät Sverige placerades hos Kulturrådet år 2000 var ett felgrepp, eftersom myndigheten saknar både den kompetens och tekniska infrastruktur som en sådan verksamhet kräver.

Kulturrådet har två år i rad i verksamhetsplan och budgetunderlag skrivit att man ska göra en utvärdering av Kulturnätet. Men det har inte skett. Istället kommer plötsligt detta förslag om nedläggning - utan någon utvärdering.

Utveckling var regeringen inte så rädd för i uppdragsbeskrivningen från år 1999. Då talade man om att Kulturrådet skulle ansvara för att söka andra finansieringslösningar och samarbeten för ett "nyskapande utvecklingsarbete". Det har inte heller skett.

Man undrar hur utveckling plötsligt kunde bli avveckling, särskilt nu när regeringen manar till samordning över myndighets- och organisationsgränser. Det finns ett antal webbplatser inom andra sektorer med liknande funktion som Kulturnätet: Sverige.se, Sweden.se, EU-stafetten, Företagarguiden, regeringens skolwebb. Varför ska plötsligt kulturen vara det enda området utan sådana funktioner?

Kulturnät Sverige deltar också internationellt i det europeiska samarbetet kring digitalisering och kulturarvsfrågor, Minervaprojektet, och är också part i en gemenskap av kulturnät som byggs upp i flera länder i världen. Men Sverige lägger alltså ned sitt ...

Med alla de informationskanaler som Kulturnätet erbjuder stor som liten, grupper som enskilda, har det blivit en kultur-community, särskilt för alla konstnärer och andra kulturellt verksamma som inte har råd att informera om sin verksamhet på andra sätt. Många framhåller också kulturnätets stora kontaktskapande potential - Föreningen för Sveriges Nättidskrifter hade t.ex. knappast existerat utan Kulturnätet. Det här är faktiskt en sorts kulturstöd, om än inte i form av pengar.

Vi kräver att regeringen omprövar beslutet att lägga ned Kulturnät Sverige, och att Kulturnätet dessutom bör få ett nytt hem, där såväl teknik, intresse som vilja finns för att kunna driva vidare och utveckla Kulturnätets uppgifter.

Peter Alsbjer, länsbibliotekarie, Örebro
Göran Boardy, universitetsadjunkt/konstnär, Konsthögskolan Valand, Göteborg
Mats Dahlström, högskoleadjunkt, Bibliotekshögskolan, Borås
Mats Danielsson, arkivchef, Forskningsarkivet, Umeå
Lars Ilshammar, historiker, Örebro
Lars Iselid, bibliotekarie, Umeå UB, och Internetbrus.com
Torsten Jurell, konstnär, Stockholm
Cary Karp, docent, Stockholm
Tomas Ohlin, adj. professor, Stockholm
Siri Reuterstrand, redaktör, ordförande i Föreningen för Sveriges Nättidskrifter, Göteborg
Karl-Erik Tallmo, författare, redaktör, Stockholm
Barbro Thomas, biblioteksråd, Kungl. biblioteket, Stockholm
Hans Wallberg, datachef, Umeå universitet, utvecklingsansvarig, SUNET