Spelet kring Kulturnät Sveriges nedläggning

En kronologi över händelser hösten 2004

  
   

 
Förhistoria: Kulturnät Sverige, resultatet av en statlig utredning 1995-97, är en webbplats som omfattar nära 8 000 länkar till svenskt kulturliv på webben, den innehåller också hundratals diskussionslistor, anslagstavla m.m. Den första tiden huserade Kulturnätet hos Ingenjörsvetenskapsakademien men flyttades år 2000 till Kulturrådet, med ett eget öronmärkt statligt anslag på 2,5 miljoner per år och tre anställda. År 2004 föreslår regeringen i sin budgetproposition helt oväntat att Kulturnätet ska läggas ned vid årsskiftet 2004/05.

Kulturdepartementet tycks dock ha ansett att Kulturnätet var viktigt så sent som hösten 2003 (enligt delrapporten från Institutet för tillväxtpolitiska studier, http://www.itps.se/pdf/IT_kulturen.pdf - sid 48 [49] punkt 1). Utredaren Claudio Aguirre-Bianchi skriver:

"Vidare föreslår utredningen att Kulturnät Sverige skall utföra fundamentet för denna samlade IT-strategi för kultursektorn. En analys av Ds 1999:20, av regleringsbrev till Kulturrådet för verksamhetsåren 2000-2003 samt av budget-propositionerna för åren 2000-2003, visar ingen omformulering av denna strategidefinition. Jag har tolkat detta som att denna strategidefinition är den som gäller inom kultursektorn, en tolkning vars rimlighet har Katarina Stenmark bekräftat i telefonsamtal med mig den 15 augusti."

Utredaren krävde ytterligare precisering och fick då följande svar (nästa sida i rapporten):

"Som du själv nämner innefattar detta t.ex. ett uppdrag till Statens kulturråd. I Kulturrådets regleringsbrev för 2003 står det att målet är att 'genom modern informationsteknik och Internet öka tillgängligheten till och intresset för svensk kultur samt samla och sprida kunskap om informationsteknikens möjligheter och användning till kulturlivet'. I detta ingår bl.a. den verksamhet som bedrivs inom ramen för Kulturnät Sverige. I samband med att Kulturnät Sverige överfördes till Statens kulturråd, klargjorde regeringen i budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, utg. omr. 17, s. 40-41) hur den framtida verksamheten skulle se ut. I princip är den begränsad till drift och utveckling av webbplatsen. Därtill kommer det generella uppdrag som Kulturrådet sedan tidigare hade: att ha överblick över och sprida kunskap om kulturlivets IT-användning."

Inget tyder alltså på att "drift och utveckling" skulle upphöra, än mindre antyds det att Kulturnätet på något sätt skulle ha blivit onödigt.

Här följer historien om själva nedläggningen hösten 2004:

1. Den 20/9 kommer regeringens budgetproposition. Här föreslås att Kulturnät Sverige läggs ned vid årsskiftet 2004/05. Motiveringen är följande:

"Utvecklingen inom informationstekniken har under de senaste åren varit mycket omfattande. Det finns i dag ett stort utbud av aktörer som tillhandahåller Internetbaserade söktjänster för allmänheten. Detta gör att en statligt finansierad verksamhet inom området inte längre kan motiveras. Verksamheten Kulturnät Sverige bör därför upphöra den 31 december 2004." (Propositionen sid 66, se http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/97/44/a753399b.pdf)

2. Den 24/9 ställer Eva Arvidssson (s) en fråga till t.f. kulturministern Pär Nuder i riksdagen om "hur kulturinformation även i fortsättningen ska vara lättillgänglig för allmänheten och kulturarbetare?" Den 29/9 svarar Nuder:

"Statens kulturråds informationsuppdrag ligger givetvis fast. Att webbplatsen Kulturnät Sverige läggs ned innebär ingen förändring av regeringens mål för verksamheten med kulturinformation."

3. Många protesterar mot propositionens beskrivning av Kulturnätet som främst en sorts söktjänst. Med t.ex. diskussionslistor, "Fråga biblioteket", evenemangskalendern, pressmeddelandservicen och anslagstavlan är det snarast ett kultur-community. Sådana invändningar förs fram av bl.a. Tobias Olsson (Sydsvenskan 25/9, http://w1.sydsvenskan.se//Article.jsp?article=10094924).

4. Den 28/9 skriver Kulturrådet på sin egen hemsida:

"Regeringen har, utan att värdera verksamheten i övrigt, gjort bedömningen att Kulturnät Sverige inte kan prioriteras i ett för Kulturrådet och kulturområdet i övrigt mycket ansträngt ekonomiskt läge. Kulturrådets ledning delar denna uppfattning." (http://www.kulturradet.se/index.php?pid=1458)

Detta är ett nytt argument. I budgeten nämndes inget om besparingsskäl till nedläggningen. Fanns sådana skäl borde ju en proposition om just ekonomi nämna det.

5. Moderaten Kent Olsson motionerar den 29/9 om att Kulturnät Sverige inte ska läggas ned: http://www.riksdagen.se/debatt/motioner/motion.asp?dok_id=GS02Kr256

Han ställde också en fråga om saken några dagar tidigare i den allmänpolitiska debatten.

6. Ytterligare invändningar mot propositionens beskrivning av Kulturnät Sverige förs fram av bl.a. Mikael Strömberg (Aftonbladet 2/10, http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,541168,00.html) och Lars Ilshammar i en intervju I SvT:s Kulturnyheterna den 4/10. Protestaktioner mot nedläggningen startas av bl.a två konstnärer i Halmstad. Den 6/10 antar Sveriges Länsbibliotekarier ett uttalande mot nedläggningen och den 7/10 gör Svenska Journalistförbundet det också.

7. Den 14/10 startar Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter ett upprop online som man kan anteckna sig på: http://www.fsk.net/kulturnat.html Uppropet avslutas den 15 november och har då samlat 2 819 underskrifter, som dagen därpå överlämnas till representanter för riksdagens kulturutskott.

8. Vid personliga kontakter via e-post med flera av kulturutskottets ledamöter under oktober-november framkommer att det tydligen är så att Kulturrådet vid en nedläggning av Kulturnät Sverige får behålla det öronmärkta anslaget på 2,5 miljoner. Flera uttrycker också insikten att de blivit felinformerade av Kulturrådet/Kulturdepartementet i frågan och borde ha tagit kontakt direkt med Kulturnät Sverige.

9. Den 30/11 säger Kulturrådet upp Kulturnät Sveriges tre medarbetare från sina anställningar. Anmärkningsvärt är att man inte inväntar riksdagsbeslut, vilket föranleder en reprimand från Trygghetsrådet. Att Kulturrådet betraktar riksdagsbehandlingen som en formalitet framgår av den text Kulturrådet anmodar Kulturnätet att anslå på dess hemsida:

"Kulturnät Sverige läggs ned den 31 december 2004 i enlighet med det förslag som regeringen presenterade i budgetpropositionen i september. Det formella beslutet tas av riksdagen i mitten av december."

10. Den 2/12 kommer kulturutskottets betänkande: http://www.riksdagen.se/debatt/200405/utskott/KrU/KrU1/KRU10004.ASP

Trots de kunskaper i frågan som kulturutskottets ledamöter tycks ha (se punkt 8) skriver man ändå i betänkandet att man stöder regeringens proposition och i samband med folkpartiets motioner står, mot bättre vetande, att nedläggningen innebär en besparing (även om beloppet felaktigt anges till 2 miljoner):

"Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Kr368 att anslaget minskas med 5,65 miljoner kronor (yrkande 42). Minskningen av anslaget består av dels en generell besparing på 6 miljoner kronor, dels en besparing på 2 miljoner kronor till följd av att motionärerna vill behålla Kulturnät Sverige men finansiera det på annat sätt än med statliga medel ..."

11. Den 3/12 skickar 13 personer inom IT och kultur ett öppet brev till regering och riksdag samt till press, radio och SvT: http://www.nisus.se/oppetbrev:

"Vi kräver att regeringen omprövar beslutet att lägga ned Kulturnät Sverige, och att Kulturnätet dessutom bör få ett nytt hem, där såväl teknik, intresse som vilja finns för att kunna driva vidare och utveckla Kulturnätets uppgifter."

Brevet är underskrivet av Peter Alsbjer, länsbibliotekarie, Örebro; Göran Boardy, universitetsadjunkt/konstnär, Konsthögskolan Valand, Göteborg; Mats Dahlström, högskoleadjunkt, Bibliotekshögskolan, Borås; Mats Danielsson, arkivchef, Forskningsarkivet, Umeå; Lars Ilshammar, historiker, Örebro; Lars Iselid, bibliotekarie, Umeå UB, och Internetbrus.com; Torsten Jurell, konstnär, Stockholm Cary Karp, docent, Stockholm; Tomas Ohlin, adj. professor, Stockholm; Siri Reuterstrand, redaktör, ordförande i Föreningen för Sveriges Nättidskrifter, Göteborg; Karl-Erik Tallmo, författare, redaktör, Stockholm; Barbro Thomas, biblioteksråd, Kungl. biblioteket, Stockholm; Hans Wallberg, datachef, Umeå universitet, utvecklingsansvarig, SUNET.

12. Den 6/12 hålls riksdagsdebatt om propositionens kulturdel. På en fråga från Birgitta Sellén (c) svarar Leif Pagrotsky att han inte vet så mycket om nedläggningen av Kulturnät Sverige:

"Birgitta Sellén ställde också en fråga om en besparing som vi gjort på IT-området. Det är en utgift som vi haft några år men där man nu gör bedömningen att pengarna kan användas bättre någon annanstans. Jag tycker att det är välgörande när man kan effektivisera på det sättet. Jag har själv inte deltagit i de närmare avvägningarna. Det skedde före min tid, men den information jag fått om de överväganden som gjorts gav mig intrycket att det var mycket välbetänkt."

Ingen av Kulturutskottets medlemmar utnyttjar sina kunskaper om vart pengarna tar vägen vid en nedläggning till att fråga Leif Pagrotsky om det verkligen blir en besparing.

Sellén återkommer mot slutet av debatten med en fråga till socialdemokraten Göran S. Persson om varför Kulturnätet läggs ned. Han svarar:

"Jag ska ärligt säga att jag inte kan detaljerna i det. Men jag tror att de uppgifter som de har fyllt tidigare kommer att bli tillgodosedda i framtiden. Mer kan jag inte kommentera just det."

Ingen av Kulturutskottets medlemmar påpekar det märkliga i att regeringspartiets företrädare kommer till en debatt i en fråga de själva föreslagit och då använder argumentet att man inte känner till saken.

(Snabbprotokoll: http://www.riksdagen.se/debatt/200405/prot/44/sam/htframe.htm)

13. Den 8/12 beslutar riksdagen att anta regeringens proposition (http://www.riksdagen.se/debatt/200405/prot/46/).

14. Den 15/12 finner SvT:s Kulturnyheterna efter att ha granskat Kulturrådets bokföring att rådet tjänar 2,5 miljoner på Kulturnätets nedläggning. Reportern Oskar Anesten säger:

"Ingen utredning ligger bakom, endast ett antal samtal mellan Kulturrådet och departementet. Detta trots att Rådet i både verksamhetsplan och budgetunderlag betonat vikten av att analysera Kulturnätets roll."

"Men nedläggningen är ingen besparing. De 2,5 miljoner kronor som Kulturnätet kostar per år stannar hos Kulturrådet, trots att sidan alltså läggs ned och personalen har sagts upp."

"De 2,5 miljoner kronor som Kulturrådet tjänar på nedläggningen ska bl.a. användas till rådets egen hemsida, meddelar man idag."

Den 16/12 återkommer Kulturnyheterna till frågan. Programledare Malin Jacobsson:

"Statens kulturråd är lättat över att bli av med Kulturnätsportalen. Det är tydligt när rådets chef idag svarar på kritiken om varför Kulturnätet lades ned utan utvärdering."

Reportern Oskar Anesten: "Varför har det inte skett någon utvärdering?"

Kulturrådets generaldirektör, Kristina Rennerstedt: "Jag utgår från att regeringen liksom vi har kunnat göra en bedömning av de styrkor och svagheter som finns med Kulturnätet. Och den slutsats man kan dra - och den tror jag att alla drar - är att ska man utveckla verksamheten behövs det nya pengar. Och är man inte beredd att satsa nya resurser då finns det ju knappast skäl att göra någon vidare utredning."

Anesten: "Det är en prioriteringsfråga och generaldirektören har nu valt att prioritera bort Kulturnätet. Frågan är om internetportalen under sina fem år någonsin prioriterats. Nätets chef har inte haft något budgetansvar, och av projektets 2,5 miljoner kronor har en tredjedel, 900 000, gått till administration. Hur då?"

Rennerstedt: "Alla de som arbetar här de kostar ju i form av hyra, de kostar i form av teknik, de kostar i form av upphandling. Så att till viss del pekar vi på att det som man brukar kalla overheadkostnader också måste belasta verksamheten."

Sammanställt i dec. 2004 av Karl-Erik Tallmo (som medverkade i utredningen 1995-97)